KOVALAM: Sista solnedgången. Vi passar på att ta lite kort. Om någon vecka är vi antagligen vinterbleka och glåmiga igen.
Browsing Posts in Kerala
KOVALAM: De stora vågorna på Kovalams strand nära Indiens sydspets lockar hit en del riktiga surfare. Vissa föredrar att tackla dem med body-board!
-”Jag kan också”, säger Gustav sturskt och ser nöjd ut med sin insats.
KOVALAM: Snyft, snyft. Resesällskapet börjar tunnas ut. Nu åker Pia & Petter hem till Sverige igen efter tre underbara veckor tillsammans med oss. Hej då!!
VARKALA: Dessa lyckliga indier hittade en riktig skatt nergrävd i sanden!
– Jag ska fiska en svärdfisk! (Petter)
– Och jag ska fånga en haj! (Ivar)
– Jag vill helst få en tonfisk! (Ella)
Det var inte ambitionsnivån innan fisketuren som var för låg i alla fall! Fiskelyckan uteblev helt till en början men till slut nappade det: Fångsten blev tre små fiskar som sedan avnjöts till lunch.
(mycket dyrt kilopris på fisken konstaterade Pia…)
VARKALA: Vi tänker att man kanske skulle pallra sig in till stan och spana lite? Besöka ett tempel möjligtvis? Åka på en utflykt? Eller åtminstone prova en ny middagsrestaurang? Men tankarna smälter på något mystiskt sätt bort i värmen och omsätts inte i handling. Och med anledning av det funderar vi på om motsatsen till “febril aktivitet” blir “ofebril inaktivitet”?
VARKALA: Så här härligt ska väl livet alltid vara? Det lurar väl inget vardagsliv och ekorrhjul bakom hörnet? Vi vill att de lata dagarna på stranden ska vara för evigt…. (även om vi längtar hem till VISSA saker)
VARKALA: Om alla indier stannade upp i fem ynka minuter och plockade upp skräpet runt omkring sig skulle det innebära 6 miljarder städminuter, eller att en armé på 10 000 man städade oavbrutet i ett år. Man skulle hinna städa upp ganska mycket då va? Tänk vad fint det skulle bli!
VARKALA: Efter 10 dagar “on the road” och aldrig mer än två nätter på samma ställe, är det sååå skönt att vara på en beach igen. Sand + palmer + vågor = we like!
